Appendix

Välkommen till den här bloggen, som kompletterar min presentation av begreppet digital kompetens!

Presentationen är tillgänglig på Slideshare, där det finns ytterligare presentationer som rör digital kompetens.  De kan säkert tillföra fler perspektiv.

Under presentationen talade jag en hel del om David Weinberger, filosof och internetforskare, verksam vid Berkman Center for Internet & Society vid Harvard University. Jag har skrivit en artikel om honom och hans senaste bok – Everything is Miscellaneous. Tyvärr är artikeln inte publicerad än, men jag återkommer med länken när den är online!

Jag rekommenderar ett besök på Omvärldsbloggen, en avdelning på Kollegiet, KK-stiftelsens webbplats om IT och lärande, som jag uppdaterar ett par, tre gånger i veckan. Där skriver jag en hel del om digital kompetens och angränsande områden!

Läs, begrunda och kommentera!

På återhörande!

Begreppet digital kompetens

Under våren arbetade en grupp inom Skolverket tillsammans med Myndigheten för skolutveckling och KK-stiftelsen med att försöka ge begreppet digital kompetens en operativ definition för den svenska skolan.

22 maj arrangerades en workshop och jag skrev kort därefter en artikel som ger en bild av de diskussioner som fördes: Vad är digital kompetens?

Lissabonprocessen

Globaliseringen, de snabba tekniska förändringarna, framväxten av Internet, informationsexplosionen och medieutvecklingen skapar ett alltmer komplext och dynamiskt samhälle, utsatt för ständig konkurrens och påverkan utifrån.

På EU-nivå förs sedan länge en aktiv politik inom en rad samhällsområden för att möta de här utmaningarna. Det handlar om Lissabonprocessen, som ibland även kallas Lissabonstrategin eller Lissabonagendan.

EU-kommissionen har en officiell webbplats som presenterar det arbete som pågår just nu inom ramen för Lissabonprocessen: Growth and Jobs – Working Together for Europe’s Future.

Arbetet med Lissabonprocessen tog sin början i mars 2000. Målet är att unionens länder ska vidta de åtgärder och fatta de beslut som behövs för att man tillsammans ska kunna bli världens mest dynamiska och konkurrenskraftiga ekonomi.

Grundtanken är att satsa på avancerade produkter och tjänster som bygger på både djupa och breda kunskaper inom strategiskt viktiga områden. Därför måste man satsa på livslångt lärande. Det kräver i sin tur ett utbildningssystem med undervisning och mål som är anpassade till tidens krav.

De åtta nyckelkompetenserna

I december förra året presenterades EU-rådet och Europaparlamentet sin referensram för de åtta nyckelkompetenser som anses nödvändiga för ett livslångt lärande.

Det här är en del av det pågående arbetet med Lissabonprocessen och är tänkt att fungera som en utgångspunkt för medlemsländerna när de utformar riktlinjer och styrdokument för sina utbildningssystem.

Det handlar om de kunskaper, attityder och färdigheter som alla behöver för sin personliga utveckling, som grund för vidareutbildning, för att kunna fungera i samhället som en aktiv medborgare och för att kunna arbeta för sin egen försörjning i ett globaliserat samhälle som befinner sig i ständig förändring.

Digital kompetens är en av nyckelkompetenserna. Med andra ord är det nödvändigt att kunna använda, hantera och dra nytta av de möjligheter till kunskap och lärande som den tekniska utvecklingen öppnar för.

Vilken slags skola behöver vi 2021?

I november förra året skrev jag en artikel om studien Skola 2021, som utfördes av forsknings- och konsultföretaget Kairos Future. Myndigheten för skolutveckling, KK-stiftelsen, Svenskt Näringsliv, UR, Botkyrka kommun och IT-företaget IST medverkade också i arbetet.

Utgångspunkten är att globaliseringen och digitaliseringen ställer helt nya krav på utbildning och lärande. Skolan måste alltså förändras – men hur?

Studien visar att det finns två skilda sätt att se på samhällsutvecklingen och på skolans roll i det här sammanhanget. Det är sannolikt i kampen mellan dessa båda synsätt som morgondagens skola kommer att formas.

Den stora skiljelinjen går mellan dem som lever i ”skolans idévärld” och dem som befinner sig i ”arbetslivets verklighet”. Båda synsätten lyfter fram globaliseringens och den snabba teknikutvecklingens konsekvenser för skolan, men är djupt oense om vilka åtgärder som krävs.

Lärare, skolledare och lärarutbildare, som hör till ”skolans idévärld”, vill motverka ökade sociala skillnader genom att se till att alla får grundläggande kunskaper och färdigheter. Framförallt gäller det att alla kan läsa och skriva.

De som befinner sig i ”arbetslivets verklighet” betonar istället vikten av att lyfta fram begåvningarna och att satsa på kvalitet och ökad spetskompetens. Inte minst inom områdena naturvetenskap, språk och IT. Annars kan Sverige helt enkelt inte hänga med i den globala konkurrensen.

Låt eleverna utveckla digital kompetens!

Henry Jenkins är professor i litteratur och media vid Massachusetts Institute of Technology (MIT). Han leder avdelningen Comparative Media Studies, där han och hans kollegor undersöker medieteknologins påverkan på samhället utifrån ett tvärvetenskapligt perspektiv.

För ungefär ett år sedan skrev jag en artikel om honom och hur han ser på skola och lärande. Han menar bland annat att goda mediekunskaper och en utvecklad förmåga att samverka med andra människor över Internet blir allt viktigare. Klarar inte skolan av att förbereda alla elever för detta, riskerar den på sikt att avskaffa sig själv.

Hans råd lyder kort och gott: se till att eleverna utvecklar digital kompetens!

Datorspel är bättre än klassrum

James Paul Gee är professor vid University of Wisconsin-Madison, där han leder forskningsprojektet Games, Learning and Society. Han är dessutom ett av de allra största namnen i världen när det gäller datorspel och lärande.

Förra året skrev jag en artikel om honom, där han konstaterar att de bästa datorspelen bygger på bättre lärandeprinciper än de som tillämpas i skolan. Han menar att skolan är en institution från 1800-talet som försöker undervisa 2000-talets barn – de digitala infödingarna. Det är ingen lyckad kombination…

James Paul Gee har skrivit tre böcker som har stor betydelse för synen på datorspel och upplevelsebaserat lärande.

Den första boken, What video games have to teach us about learning, gavs ut 2003. Där visar han hur datorspelen fungerar på ett psykologiskt och kognitivt plan, och varför de kan skapa goda förutsättningar för lärandet.

Den andra boken, Situated language and learning, gavs ut året därpå. Här sätter han in datorspelen i ett mer övergripande lärandeteoretiskt sammanhang och pekar på hur de kan hjälpa oss att förstå hur vi måste förändra skolans sätt att fungera.

2005 kom den tredje boken, Why video games are good for your soul. Den visar hur datorspelen kan förena underhållning och lärande, samtidigt som de förbättrar vår förmåga att förstå och hantera den verklighet som vi lever i.

Drabssag Melved

Det danska datorspelet Drabssag Melved var ursprungligen ett forskningsprojekt som drevs av Learning Lab Denmark med pengar från det danska utbildningsdepartementet. Nu är det färdigutvecklat och finns även tillgängligt på den kommersiella marknaden sedan ett par år tillbaka.

Det hela går ut på att utreda fyra mord som nyligen har begåtts i den fiktiva danska staden Melved. En klass delas upp i fyra grupper som får hand om var sitt mord. Man undersöker brottsplatsen, ser på videoinspelningar av förhör med vittnen och misstänkta och läser bakgrundsmaterial för att samla ledtrådar och bevis.

Spelet sträcker sig tvärs över ämnesgränserna, alltifrån matematik och naturvetenskapliga ämnen till samhällskunskap och danska, och vänder sig till elever från årskurs sju och uppåt.

För två år sedan skrev jag en artikel om Drabssag Melved och året innan intervjuade jag Robin Engelhardt på Learning Lab Denmark.

Global Conflicts: Palestine

Global Conflicts: Palestine är ett datorspel som ges ut av det danska företaget Serious Games. Företaget leds av Simon Egenfeldt-Nielsen, som forskar kring datorspel och lärande på IT-Universitetet i Köpenhamn.

I början av 2005 skrev jag en artikel om honom och hans då nyligen färdigskrivna avhandling: Upplevelser kan förklara abstrakta begrepp!

Vad händer när alla elever har en egen laptop?

Mark Warschauer, professor i lärande vid University of California, Irvine, har länge intresserat sig för hur IT-utvecklingen i samhället påverkar skolan. Förra sommaren gav han ut boken Laptops and Literacy: Learning in the Wireless Classroom. I boken beskriver och analyserar han hur elevernas lärande kan utvecklas när skolan har trådlöst bredband och alla har en egen laptop.

Warschauer menar att det finns mycket att vinna med att låta eleverna agera i en högteknologisk miljö. Men det kräver att undervisningen bedrivs på ett lämpligt sätt och att lärarna har den kompetens som krävs.

Jag skrev en artikel om honom i somras: Vad händer när alla elever har egen laptop?

Ungefär samtidigt intervjuade jag Fredrik Höper, utvecklingschef i Falkenbergs kommun, om deras nya satsning på att ge eleverna vid två skolor varsin laptop.

I Falkenberg utgår man ifrån att det både krävs kontinuerlig kompetensutveckling av lärarna och en genomtänkt pedagogisk och didaktisk strategi. Ett viktigt mål med satsningen är att ta reda på hur undervisningen förändras när eleverna har en egen, ständigt uppkopplad dator och lär sig tillsammans.

En ny lärarutbildning för att hantera dagens pedagogiska utmaningar

Kunnskapsdepartementet i Norge har gett Høgskolen i Vestfold i uppdrag att utveckla en ny fyraårig lärarutbildning för ungdomsskolan. Den här nya utbildningen fokuserar på ungdomskultur, ämnesmässig fördjupning och kunskaper i individanpassad undervisning utifrån olika lärstilar.Den första kullen studerande startade i början av september.

Användningen av digitala portfolier, kunskapsdelning och gemensamt lärande samt alternativa värderingsformer kommer att spela en viktig roll under utbildningen.

Ett viktigt mål för den nya utbildningen är att ge de blivande lärarna bättre möjligheter att hantera dagens pedagogiska utmaningar.

Förståelsen av den digitala samhällsutvecklingens påverkan på samhället och konsekvenserna för undervisning och lärande har stor betydelse när det gäller att uppfylla den målsättningen.